Föreningskonferens 2016-09-08

Torsdagen den 8 september hölls det en föreningskonferens i Markaryd, den första av totalt 8 stycken som hålls i landet i år. Vid denna närvarade Riksföreningen Småkärlsvaskuliters ordförande Björn Johansson.

Vid föreningskonferensen behandlades Reumatikerförbundets långsiktiga verksamhetsplan för år 2017 - 2021, och sedan arbetades det med materialet i form av grupparbete med redovisning. Konferensen varade från 10.30(11.00) - 17.30.

Kicki Fjellström och Susanne Ahlkvist hade kommit ner från Förbundet och höll i dagens program tillsammans med Annika Sjöberg.

Konferensen i Markaryd är den första av 8 stycken som hålls av Förbundet runtom i landet i höst. Alla föreningar bjuds in att diskutera kring den långsiktiga verksamhetsplanen vilken antogs av Förbundsstämman i juli i år, samt den process som leder fram till slutligt beslut. Den omfattar åren 2017 - 2021, och skall tjäna som riktmärke för planeringen av verksamheten.

Programmet inleddes med en kort presentation av de närvarande. Man fick nämna något som man tyckte var särskilt bra med sin förening/sitt distrikt.
Björn Johansson berättade kort om hur Riksföreningen Småkärlsvaskuliter verkar i landet och vad verksamheten i huvudsak går ut på.

Efter presentationsrundan gjordes en genomgång av den långsiktiga verksamhetsplanen genom en utskriven Powerpoint-presentation som alla närvarande hade fått ett exemplar av. Det fanns också diverse annan information från förbundet bland annat om hemsidan, planeringsunderlag, och ett samtalsunderlag för planeringsarbetet i distrikt och föreningar.

Susanne Ahlkvist berättade om hur själva processen fram till beslut har sett ut. I november 2014 börjades arbetet med verksamhetsplanen av utvalda förtroendevalda tillsammans med personal vid förbundskansliet. Arbetet fortsatte vid distriktsordförandekonferensen i april 2015 då man i grupp arbetade med påverkan/opimion, organisation/medlem samt forskning. Man hade grupparbete vid förbundsstämman 2015 om det som är de viktigaste delarna i Reumatikerförbundets verksamhet. Oktober 2015 startades en arbetsgrupp med personer som var utsedda av förbundsstyrelsen, i vilken bland annat Riksföreningen Småkärlsvaskuliters ordförande Björn Johansson ingick.
Två enkätundersökningar skickades ut, en till icke medlemmar för att ta reda på vilka faktorer som gör att man vill bli medlem eller inte, och en bland medlemmar för att ta reda på hur man värderade de olika verksamhetsområdena. Man gick också ut till föreningarna med ett mötesmaterial med diskussionsfrågor för att få in deras synpunkter. Allt detta låg sedan till grund för innehållet i den långsiktiga verksamhetsplanen.

Verksamhetsplanen består av olika avsnitt, som bland annat ger en nulägesbeskrivning av organisationen Reumatikerförbundet och lyfter fram visionen - "Ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta". Det tar upp vad man idag är bra på, och var man vill vara år 2021. Ambitionsbeskrivningen tar upp fyra övergripande mål:

  • bättre vård och behandling
  • bättre tillgång till samhället
  • ökad tillgång till kunskap och information
  • att Reumatikerförbundets medlemmar får ta del av erfarenhetsutbyte och social samvaro  med andra

En del beskriver de viktigaste verksamhetsområdena, alltså vilken verksamhet man vill prioritera för att nå de fyra övergripande målen.
Ett viktigt avsnitt handlar om varför det behövs en stark organisation, vilka egenskaper som ska vara kännetecknande för den organisation som behövs för att kunna bedriva denna verksamhet.
Dessa är:

  • många medlemmar
  • hög trovärdighet
  • ekonomiska resurser

Dessa tre egenskaper skall utgöra de förutsättningar och stöd som behövs för att bedriva sådan prioriterad verksamhet som leder till att man uppnår den ambition som satts upp. Allt detta samtidigt som man hela tiden har visionen i åtanke för det är den som är det egentliga slutmålet.

Visionen - Ett bra liv för alla reumatiker, och lösningen på reumatismens gåta - är det slutliga mål vi vill nå.
För att kunna det måste vi nå fram till resultatmålen:

  • bättre tillgång till samhälle, arbetsmarknad och meningsfull fritid
  • ökad tillgång till effektiv behandling, rehabilitering och förebyggande hälsovård
  • ökad tillgång till kunskap och information som är relevant för den egna diagnosen
  • tillgång till erfarenhetsutbyte och social samvaro
  •  

    Det görs möjligt genom att man bedriver prioriterad verksamhet som innefattar att:

  • påverka politiker och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård, arbetsmarknad och föreningsliv
  • arbeta för ökad forskning om reumatisk sjukdom
  • samla och förmedla kunskap och erfarenheter
  • erbjuda intressanta aktiviteter

  • Sådan verksamhet kräver rätt förutsättningar och stöd i form av:

  • hög trovärdighet
  • ekonomiska resurser
  • många och engagerade medlemmar
  •  

    Verksamhetsplanen skall vara ett hjälpmedel för föreningarna och distrikten så att både förbund, distrikt, och förening arbetar på samma sätt och mot samma mål. Tillsammans blir vi en kraft att räkna med.

    På denna genomgång av verksamhetsplanen följde grupparbete, där man i sju olika grupper skulle resonera kring verksamhetsplanens olika avsnitt. Samtliga grupper skulle arbeta med avsnitten "vårt nuläge" och "omvärld och framtid". I "vårt nuläge" handlade det om vilken verksamhet vi vill fortsätta med, vad vi är bra på idag och vad vi kunde bli bättre på. "Omvärld och framtid" handlade om vilka faktorer påverkar vår verksamhet idag runt om kring, och vad vi tror kommer påverka vår verksamhet framöver. Sedan fick de olika grupperna ett tilläggsavsnitt som just den gruppen skulle arbeta med. Som hjälp hade alla närvarande fått ut ett samtalsunderlag och ett planeringunderlag. Arbetet skulle sedan redovisas innan det togs kaffepaus.
    Det fördelades så här:

    1. avsnittet påverka politiker och beslutsfattare
    2. avsnittet ökad forskning om reumatisk sjukdom
    3. avsnittet att samla och förmedla kunskap och erfarenhet
    4. avsnittet erbjuda intressanta aktiviteter
    5. avsnittet många och engagerade medlemmar
    6. avsnittet hög trovärdighet
    7. avsnittet ekonomiska resurser

    Riksföreningens ordförande Björn Johansson tilldelades att ingå i grupp nummer 4.

    Grupparbetet redovisades inför alla närvarande.

    Sådant som lyftes fram under punkten "vårt nuläge" och som man tyckte man var bra på, var bland annat att både kunna få in fler medlemmar och engagera dem men också att sedan kunna behålla dem.
    Möjlighet till påverkansarbete finns i så gott som alla delar av landet, i det närmaste alla kommuner har ett "handikappråd" även om det kan kallas många olika saker. En sådan fråga som kan vara bra att föra fram är tillgänglighetsfrågor.
    Att vara synlig genom att exempelvis finnas på plats vid olika mässor och dylika större evenemang där det kommer mycket folk.
    Diagnosträffar för diagnosombuden i distriktets föreningar.
    Oavsett vad det gällde så var det viktigt att man anpassade det efter sig själv som distrikt eller förening, så att det fungerar.
    Sådant som kunde bli bättre var bland annat synligheten utåt, medelst medverkan vid arrangemang som är riktade mot den målgrupp man söker nå ut till, med föreläsningar för allmänheten och med en bra presentation av sin verksamhet på sin hemsida och Facebook om man har det.
    Att få ut föreningsinformationen till medlemmarna på ett så bra sätt som möjligt, skickat via alla de kanaler som finns tillhanda. Fler medlemsutskick för att engagera "passiva" medlemmar.
    Att ta hjälp av varandra, både mellan föreningar men också mellan förening och distrikt.

    Under "omvärld och framtid" togs upp att det är väldigt olika hur mycket bidrag man kan få från respektive landsting och kommuner. Föreningarna är stort beroende av att kunna få bidrag från sina kommuner, landstinget, och också från Förbundet.
    Tillgång eller brist på kunniga läkare. Många kan få stora avstånd för att ta sig till sin läkare.
    Man behöver inte tvunget tillhöra en förening idag för att kunna tillgodogöra sig information om sin sjukdom, det finns hur mycket som helst bara en knapptryckning bort på Internet.
    Empati, vilja att ställa upp i en förening. Idag gäller att tid är pengar och många vill inte ställa upp i föreningarna.
    Med sociala mediers intåg började mönstren för hur folk höll kontakten och träffades att förändras. En utmaning för föreningar är hur nästa generation kommer att se på föreningsliv. Kanske det går att involvera sociala medier eller andra kontaktvägar i de aktiviteter man vill anordna.

    Det viktigaste är inte att man har allt, utan att man bedriver den verksamhet som är den viktigaste. Har man ont om folk är det inte lönt att envetet försöka hålla vid liv grupper som inte funkar. Istället för en grupp per diagnos kan man ha en gemensam arbetsgrupp, som arbetar med många olika diagnoser.
    Samarbete över gränserna är mycket viktigt, för att kunna hjälpa varandra som föreningar, eller att ta tillvara distriktets möjligheter att hjälpa föreningarna.

    En trevlig nyhet som Annika Sjöberg kunde berätta om var att Reumatikerförbundets gamla utbildningsmaterial "Av egen kraft" skulle komma att uppdateras i en ny version, vilken också skulle finnas tillgänglig på webben. Man hade sökt och fått pengar till detta av Socialstyrelsen. Det betyder att man kommer kunna utbilda föreningars förtroendevalda i hela landet i detta material.

    Som avslutning berättade Annika Sjöberg om Reumatikerförbundets nya webbsida.
    Sidan har ungefär 80 000 unika besökare varje månad. Av dessa besöker mer än 50% sidan från en mobil enhet.
    Den nya webbsidan lanserades strax innan sommaren, och har ett helt annat utseende än den gamla. Den viktigaste förändringen är det att den har anpassats även till mobila enheter så att den skall vara lättare att surfa på även där. 

    Text och foto: A-M T

    0 Kommentarer
    50 000 starka skäl att bli medlem

    Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

    Bli medlem!

    Ge en gåva som ger hopp

    Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.