Aulan på CRC vid Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö

Patientföreningsträff i Malmö 2015-05-20

Patientforum PIL i Skåne inbjöd till en träff för företrädare för patientföreningar, på CRC Skånes universitetssjukhus i Malmö. Ordförande Björn Johansson representerade Riksföreningen småkärlsvaskuliter.

Föreningsträff i Malmö 2015
Inbjudan till företrädare för patientföreningar, handikapporganisationer och stödföreningar i Malmö-Lund med omnejd.


Onsdagen den 20 maj, 17.30–20.00,
CRC aula, Jan Waldenströms gata 35, SUS Malmö

Patientforum och Sjukhusbiblioteket vid SUS i Malmö.
Vilka är vi? Vad gör vi?

Nya Patientlagen – vad innebär den för patienterna?
Chefläkare Peter Jerntorp SUS, informerar om den nya patientlagen.

Kort presentation av de närvarande föreningarna.
Vilka är ni? Vad gör ni?

Hur kan vi samarbeta?
När, var, hur?

Anmälan görs till Patientforum i Malmö på telefon eller via e-post.
Senast fredagen den 15 maj. Vi bjuder på kaffe och smörgås.
Välkommen!

Personalen vid Patientforum / Sjukhusbiblioteket, SUS Malmö
Telefon 040-33 28 65
E-post
www.skane.se/sus/patientforum

Se karta här

Patientforum
Amy Andersson berättade om vad Patientforum är och vad sjukhusbiblioteken kan erbjuda.
Hon började med att kort visa hur man kan hitta deras webbsida på Skånes universitetssjukhus (SUS) webbplats. Där hittar man information om aktuella föreläsningar och möten som kommer hållas. Det finns ett avsnitt om patientföreningar och den årliga förteckning som Patientforum sammanställer finns också att hämta digitalt där.

Patientforum är i Malmö en del av sjukhusbiblioteket. Dess verksamhet grundar sig på tre delar.
Man hjälper till att arrangera föreläsningar i samarbete med sjukhusets kliniker, patientföreningar och forskningscentrum. Det blir runt 8 stycken per år och de riktar sig till allmänheten, till patienter och anhöriga, samt vårdpersonal. De är oftast gratis att komma på. Patientforum finns även i Lund och tillsammans så hålls totalt 16 stycken föreläsningar om året. Det hålls en speciell föreläsning med temat "Bra att veta om vården" en gång per termin.
En andra del av verksamheten är patientinformation. Man tillhandahåller generell patientinformation och man kan om man vill få information om just sin diagnos. Det finns litteratur och man kan få hjälp med att skriva ut information från Internet, i första hand från webbplatsen 1177.
Den tredje delen av verksamheten är patientutbildning. Man fungerar som stöd för klinikerna att bedriva patientutbildning i grupp. Kunskap om sin sjukdom är nästan lika viktigt som medicin, och är en förutsättning för att kunna lära sig leva med sjukdomen. Utbildningen går till som så att en person med sjukdomserfarenhet, som kan vara någon från en patientförening, och en person från vårdprofessionen tillsammans med Patientforum skapar en utbildning för en grupp deltagare.

På sjukhusbiblioteket i Malmö kan man komma in och låna litteratur, böcker och ljudböcker. Inneliggande patienter kan låna filmer. Man kan få hjälp att söka i olika databaser om en sjukdom, främst till för vårdpersonal men även andra kan om man är mycket intresserad av en sjukdom få sådan hjälp.

Patientlagen
Peter Jerntorp, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö berättade om den nya Patientlagen.Patientlagen som trädde i kraft i år började som ett förslag år 2013/2014 från den så kallade "patientmaktsutredningen". Beslut om lagen togs av riksdagen år 2014, och lagen trädde i kraft januari 2015. Socialdepartementet håller också på att bereda en annan lag, lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet, som också är ett resultat av denna utredning. Eftersom Patientlagen redan har trätt i kraft så när denne andra lag träder i kraft upphäver dessa två lagar tillsammans Hälso- och sjukvårdslagen som funnits sedan tidigare.

De bärande hälso- och sjukvårdsrelaterade lagarna kommer då att vara "patientens lag" - Patientlagen, vårdpersonalens lag - den nya lagen om organisationen av vården, "hälso- och sjukvårdspersonalens lag" - patientsäkerhetslagen, och en "dokumentationslag" - patientdatalagen.

Arbetet kring ökat patientinflytande i vården tog sin början med ett pilotprojekt för valfrihet i primärvården i Halland år 2007. 2009 kom en lag om valfrihetssystem, och så år 2015 kom den nya Patientlagen.
Man arbetar utifrån att hälso- och sjukvården skall mer gå från att uppfattas som en myndighet, till en service för landets medborgare. Att skifta fokus från vårdgivare till patient/invånare. Att istället för bara kallelser handla om inbjudan och dialog. Att istället för strikta upptagningsområden, valfrihet för patienterna.
Sverige har visat sig ligga efter flera andra länder, som Tyskland och USA, när det handlat om patientens ställning i vården.

För att se om lagen får någon effekt i praktiken har Myndigheten för vårdanalys undersökt lagen genomslag och kommit ut med en rapport med titeln "Patientlagen i praktiken - en baslinjemätning". Uppdraget var att följa patientlagens införande ur ett patient- och medborgarperspektiv, och att belysa om lagen får den effekt man avsåg.
Data smalades in genom enkäter och intervjuer innan lagen trädde i kraft och efter.
Man fann vissa brister, bland annat vad gäller tillgänglighet som man fann vara sämre än vad som rapporterats, informationen vården ger kunde vara bättre och lättare att förstå än vad som är fallet idag. Lagens intensioner vad gäller samtycke och delaktighet har inte riktigt uppfyllts, och arbetet med att patienter skall ha en fast vårdkontakt och den individuella planeringen kan göras bättre. Patienters delaktighet vid val av behandlingsalternativ och hjälpmedel brister, och i flera fall har patienter nekats ny medicinsk bedömning, som patienter har rätt till enligt lagen, trots att det fanns behov av det. Patienter hade inte heller fått den hjälp rent praktiskt de behövde för att kunna göra val av någon annan utförare av vården.
Sammanfattat fann man att det fanns brister i hur man efterlevde flera skyldigheter som redan gällt sedan flera år och som stadgats i Hälso- och sjukvårdslagen. Patientlagen skall fungera som en tydlig drivkraft i utvecklingsarbetet. Man drar slutsatsen att det krävs insatser från högsta ledningen för att patientlagens genomförande skall få genomslag och prioriteras.

Patientlagen skall stärka patientens ställning i mötet med hälso- och sjukvården, och öka möjligheter att vara delaktig i och bestämma över vården.
Nytt från lagen som trädde i kraft januari 2015 är en utökad och förtydligad informationsplikt - tidigare hette det att patienten skall erbjudas information men nu heter det att patienten skall få information, patienten skall ge samtycke till vård eller tacka nej till den, och man har rätt att välja offentligt finansierad öppen vård i hela landet samt kan lista sig vid vårdcentral i ett annat landsting än det man tillhör. Lagtexten har skrivits på ett enklare sätt som är mer begripligt även för de som inte är så insatta i det juridiska.

I informationsplikten ingår att patienten skall få information om sitt hälsotillstånd, vilka metoder som finns för undersökning vård och behandling, hjälpmedel som finns för de med funktionsnedsättning, tidpunkt när man förväntas kunna få sin vård, det förlopp vård och behandling förväntas få, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar som kan finnas, vård efter avslutad behandling, och metoder som finns för att förebygga sjukdom eller skada. Utöver det skall man också få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt, samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Vidare information om möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, information om vårdgarantin, information om möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.
Informationen skall ges på ett sådant sätt att patienten kan förstå den. Den måste anpassas efter patientens olika förutsättningar exempelvis ålder, mognadsgrad och livserfarenhet. Vårdpersonalen måste försäkra sig om att patienten kan förstå den information som ges betyder, och om man behöver det skall den finnas att få skriftligen. Vill man inte ha informationen skall det också respekteras.
Bra information finns exempelvis på webbplatsen 1177.se . Man kan också läsa sin journal på Internet och så se vad som egentligen sades vid läkarbesöket.

Krav på samtycke betyder att vård inte får ges om inte patienten givit sitt samtycke, ett samtycke som när som helst kan tas tillbaka under fortsatt vård Ett undantagfrån kravet är om akut fara föreligger och inte patientens vilja kan utredas, vård får då ges ändå. Man kan som patient även tacka nej till vård eller viss behandling, men skall informeras om vilka konsekvenser det kommer få.

Genomgående i lagens olika delar är ett barns perspektiv. I delarna Samtycke och Information sägs det att barn skall ges möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuella vården eller behandlingen. Om Delaktighet sägs det att barns delaktighet och medverkan i vården skall underlättas.

Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada skall ges möjlighet att kunna få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting, och skall erbjudas den behandling som då rekommenderas - om denna är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att kostnaden för behandlingen framstår som befogad.

Landstingen har ansvar att betala för vård som ges till dess invånare, men har ansvar att ge vård åt alla som söker vård, oavsett om de är invånare i det egna landstinget eller ett annat, i det senare fallet har deras hemlandsting ansvar för betalningen. När en patient från landstinget eller ett annat landsting söker vård skall insatsen prioriteras enbart med avseende på patienters medicinska behov, inte geografisk tillhörighet.

Som patient kan man söka offentligt finansierad öppen vård i hela landet, även hos privata vårdgivare om de har avtal med landstinget eller regionen. Detta gäller för primärvård, specialiserad vård och högspecialiserad vård, men inte slutenvård - som är när man blir inlagd på ett sjukhus. Remiss krävs i de fall det egna landstinget eller det andra så kräver för den vård man söker.
Patienter som inte tillhör det egna landstinget skall få vård på samma villkor som landstingets egna invånare, det medicinska behovet styr - sjukast får vård först, men omfattas inte av vårdgarantin då denna är knuten till det landsting man tillhör. Man har rätt att få del av hela det vårdutbud inom öppen vård som landstingets invånare erbjuds. Det omfattar exempelvis röntgen, provtagning, med mera. Man får lista sig vid en vårdcentral i landstinget, och man kan välja en fast vårdkontakt och fast läkarkontakt. Avgiften för vården är densamma som landstingets egna invånare betalar, och högkostnadsskyddet gäller.
Söker man vård frivilligt i ett annat landsting får man själv betala sina kostnader för uppehälle och resa. Resan betalas av landstinget endast om det gäller medicinskt behov av en särskild vård eller behandling som det egna landstinget inte kan tillhandahålla.

Det kan finnas farhågor om att fritt vårdsökande och att medicinsk prioritet gäller skulle göra att patienter från andra landsting kan tränga sig före landstingets egna invånare i vårdköer exempelvis till operationer. Det är dock omöjligt eftersom vårdgarantin inte gäller för de patienter som inte är invånare i det aktuella landstinget. Att tro att det går att komma till fortare i vårdköer genom att söka vård i ett annat landsting än det man tillhör kan alltså ge motsatt effekt, det vill säga man kan få vänta ännu längre på vård.

Länkar med information om patientlagen:

1177.se/patientlagen
skane.se/patientlagen

Samlad information om patientlagen - från Sveriges kommuner och landsting (SKL)
www.skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen.2083.html

Lagtexten i sin helhet - på regeringens webbplats
www.regeringen.se/content/1/c6/23/55/28/b8c8d500.pdf

Patientföreningar - presentation och diskussion om samarbeten

Efter en paus fick de närvarande patientföreningarna kort presentera sig och sin verksamhet.
Sedan togs det en gemensam diskussion om samarbete med Patientforum, samt samarbete mellan patientföreningar.
Något av det man kom fram till:

  • Patientföreningar inbjuds att skicka aktuell information till Patientforum att ingå i den information de tillhandahåller.
  • Patientforum tar gärna emot förslag på ämnen för föreläsningar att handla om.
  • Det sammanställs varje år en förteckning över vilka patientföreningar som finns i skåne. Informationen samlas in på sommaren.
  • Vårdprofessionen gör ofta förfrågningar om patientföreningar eller patienter som skulle kunna fungera som "referenser" i olika frågor. Exempelvis att sådana "referenser" kan läsa igenom och ge synpunkter på ett visst förhållningssätt eller vårdprogram i vården.
  • Patientutbildning + närstående.
  • Möjlighet att ha "tema-veckor" då en särskild diagnos tas fram.

Se video


Patientföreningsträff 2015-05-20 i aulan på CRC SUS Malmö
Första sessionen - Information om Patientforum och sjukhusbiblioteken; Den nya patientlagen (Peter Jerntorp, chefsläkare SUS Malmö).


Patientföreningsträff 2015-05-20 i aulan på CRC SUS Malmö
Andra sessionen - kort presentation av patientföreningar; samarbeten - diskussion och idé

Om jag inte är nöjd

I varje landsting finns en patientnämnd som ska hjälpa mig om jag inte känner mig delaktig i min vård eller på annat sätt inte är nöjd med vården. Patientnämnden kan till exempel hjälpa mig med att komma i kontakt med ansvarig vårdpersonal och få information om hur jag kan rapportera det jag varit med om.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.